Vad är en kreditupplysning?

När får företag göra en kreditupplysning?

Ett företag får endast ta en kreditupplysning på en privatperson om det finns ett ”legitimt behov”. Exempel på situationer när ett legitimt behov anses finnas är till exempel när du ansöker om någon typ av lån eller kredit eller om du ber om att få betala en produkt genom avbetalning eller på faktura. Andra situationer kan vara om du ingår ett avtal som innebär en långsiktig betalningsförpliktelse, som till exempel ett hyresavtal eller ett telefonabonnemang.

Den som tar kreditupplysningen behöver inte ha ditt samtycke för att hämta informationen. Dock måste du meddelas om att en kreditupplysning tagits. Detta sker genom att du får en så kallad omfrågekopia skickad till din folkbokföringsadress eller digitala brevlåda. På omfrågekopian framgår både vilket företag som gjort själva upplysningen, till exempel UC AB, men också vilket företag som begärt den. Om du är nyfiken på att veta vad som står i din kreditupplysning går det att för en mindre avgift göra en kreditupplysning på dig själv hos något av kreditupplysningsbolagen.

Vilken information syns i upplysningen?

Vilken information som syns i upplysningen varierar lite beroende på vilket företag som gör den. En del kreditupplysningsbolag erbjuder också så kallade mikroupplysningar; billigare kreditupplysningar med begränsad information som framförallt används vid smslån och liknande.

På alla kreditupplysningar inklusive mikroupplysningar finns följande information:

På alla ”vanliga” kreditupplysningar, alltså inte mikroupplysningar, finns även följande information:

På vissa kreditupplysningar, till exempel de från UC AB, syns även följande:

Kreditupplysningsbolagen erbjuder också en så kallad kreditscore, obeståndsscore eller ett kreditbetyg som är en kvantifiering av den risk som kreditupplysningsbolaget beräknar att ett lån till dig innebär. Alla företag har olika modeller för att beräkna detta och i modellen kan även data som inte syns i kreditupplysningen förekomma.

Den information som finns i kreditupplysningen är i de flesta fall från offentliga myndigheter och register, till exempel Skatteverket, folkbokföringen och Kronofogden. Eftersom Sverige har en väldigt stark offentlighetsprincip kan i teorin vem som helst få ut merparten av denna information genom att ringa olika myndigheter. Det kreditupplysningsbolagen gör är framförallt att de sammanställer informationen på ett smidigt sätt samt för statistik som ligger till grund för deras olika modeller och poängsystem.

Hur påverkas din kreditvärdighet av en upplysning?

Som beskrivits ovan så kan en kreditupplysning innehålla information om andra kreditupplysningar som gjorts på dig under de senaste 12 månaderna. Om du har gjort många kreditupplysningar kan långivare tolka det som att du sökt många lån under en kort period vilket är negativt från ett kreditvärdighetsperspektiv. En eller ett fåtal upplysningar är däremot inget problem.

Vilka olika företag utför kreditupplysningar i Sverige?

Det överlägset mest kända företaget som gör kreditupplysningar i Sverige är UC AB. UC AB hette tidigare upplysningscentralen och grundades 1977 av Sveriges fyra storbanker. UC AB har länge varit så dominerande på svenska marknaden att många tror att företaget är en myndighet. Så är det dock inte, och sedan 2018 ägs UC AB dessutom av ett finskt bolag. De fyra storbankerna har dock fortsatt att använda UC AB som sin primära leverantör av kreditupplysningar.

På senare tid har flera andra aktörer kommit upp på marknaden för kreditupplysningar. De största utöver UC AB är Bisnode, Creditsafe och Safenode men även bolagen Sergel Kredittjänster, Syna, Krafman och Valitive har tillstånd att utföra tjänsten. Medan UC AB fortfarande anses ha den mest detaljerade informationen och används av banker och större låneinstitut marknadsför sig många av de nyare aktörerna istället mot så kallade snabb- och smslån.

Spelar det någon roll vilket bolag som gör upplysningen?

Alla kreditupplysningsbolagen använder samma offentliga källor och mycket av informationen på upplysningen är därför identisk oavsett vilket företag som används. Ett undantag finns dock, och det är informationen om tidigare kreditupplysningar och andra lån. Detta är inte offentlig information utan kommer från respektive företags interna databas. UC AB kan därför endast se kreditupplysningar på dig gjorda med just en uc medan exempelvis Bisnode endast kan se andra upplysningar gjorda med Bisnode.

Samma gäller andra lån och krediter, en typ av information som hittills endast UC AB visar. Det är endast om du har lån hos företag som har avtal med UC AB som det lånet syns. Det är därför som många av långivarna som erbjuder snabblån och smslån använder termen ”lån utan uc” i sin marknadsföring. Lån gjorda hos dessa bolag syns alltså inte om du till exempel ska söka om ett bolån och banken använder sig av UC AB.

En annan skillnad mellan bolagen är kreditscore eller kreditbetyget. Även om dessa bygger på i princip samma information så ser modellerna för hur de beräknas olika ut. Något företag kanske till exempel värderar hög inkomst mer medan någon annan ser fastighetsinnehav som lite viktigare. Därför kan det vara så att du har exempelvis medelgod kreditvärdighet i Bisnodes kreditupplysning medan du har låg hos UC AB.