Så här påverkar det ekonomiska läget räntorna på ditt företagslån
Det ekonomiska läget påverkar företag på flera nivåer, och på den här sidan kommer du kunna läsa om hur räntenivåerna på företagslån påverkas. När räntorna stiger eller sjunker kan det ha direkt inverkan på kassaflödet, investeringsmöjligheterna och företagets långsiktiga strategi. Det finns med andra ord flera direkta konsekvenser av stigande eller fallande ränta. Så det är viktigt att förstå hur ränteförändringar påverkar ditt företagslån, och vad du kan göra för att dels påverka företagets ränta, men också anpassa företaget till det rådande ränteläget.
Ränta på företagslån
Ränta på företagslån är den kostnad ett företag betalar för att låna pengar från en bank eller annan långivare. Räntan uttrycks som en procentandel av det lånade beloppet och fungerar som ersättning till långivaren för risken och kostnaden med att låna ut pengar.
Det finns flera faktorer som påverkar ränta för företagslån.
Marknadsräntan
Styrs av det ekonomiska läget, inklusive inflation och Riksbankens styrränta.
Företagets kreditvärdighet
Ju stabilare ekonomi företaget har, desto lägre ränta kan erbjudas.
Lånebelopp och återbetalningstid
Större belopp och längre löptider leder till högre räntor, eftersom risken för banken ökar.
Säkerheter
Lån med säkerhet (pant eller garantier) har lägre ränta än lån utan säkerhet.
Fast och rörlig ränta på företagslån
Det finns två viktiga begrepp som du säkert har hört talas om tidigare när det kommer till ränta på företagslån – fast ränta och rörlig ränta. Fast ränta innebär att räntan förblir densamma under hela låneperioden, vilket ger förutsägbarhet i betalningar, men räntan sätts vanligtvis högre än den rörliga räntan vid lånets start. Rörlig ränta å andra sidan ändras över tid och följer marknadsutvecklingen. I regel sägs det att man sparar pengar när man väljer rörlig ränta, men i grund och botten är det en risktagning, då företagets ekonomi kan drabbas ordentligt om räntorna börjar stiga.
Så påverkar styrräntan ränteläget
Riksbankens styrränta, även kallad reporäntan, är ett verktyg som Riksbanken använder för att påverka den svenska ekonomin. Styrräntan fungerar som en grundläggande referensränta för hela det finansiella systemet och påverkar de räntor som banker och andra långivare erbjuder till företag och privatpersoner.
Banker lånar pengar av varandra och av Riksbanken för att finansiera sin utlåning till företag och privatpersoner. När Riksbanken höjer styrräntan, ökar kostnaden för banker att låna pengar. Detta leder i sin tur till att bankerna höjer sina utlåningsräntor till företag och konsumenter, inklusive räntan på företagslån. När styrräntan sänks, minskar kostnaden för bankerna att låna, vilket ofta leder till lägre räntor för företag och konsumenter.
Marknadsräntorna (t.ex. räntorna på statsobligationer) påverkas av förväntningar på framtida styrränta och inflation. När Riksbanken höjer styrräntan förväntar sig investerare högre räntor generellt, vilket driver upp marknadsräntorna.
Vad är det Riksbanken gör som påverkar ränteläget?
Riksbankens huvudsakliga mål är att hålla inflationen stabil och på en låg nivå, samtidigt som de ska främja en stabil ekonomisk tillväxt. Det går att dela in Riksbankens tillvägagångssätt i tre huvudsakliga områden – inflationskontroll, stimulans av ekonomin och förväntningar på ekonomins riktning.
Kontrollera inflationen
Om ekonomin växer snabbt och inflationen börjar stiga höjer Riksbanken styrräntan för att bromsa konsumtion och investeringar. Högre räntor gör det dyrare att låna pengar och uppmuntrar sparande, vilket minskar efterfrågan och pressar ned inflationen.
Stimulera ekonomin
I tider av lågkonjunktur, när ekonomin är svag och inflationen är under målet, kan Riksbanken sänka styrräntan för att göra lån billigare och uppmuntra företag att investera och anställa fler. Det stimulerar också hushållens konsumtion, vilket kan bidra till att driva upp efterfrågan och därmed inflationen.
Påverka förväntningar
En viktig del av Riksbankens arbete är att påverka förväntningarna på framtida räntor och inflation. Genom att signalera sina planer för framtida räntesättningar kan Riksbanken styra hur marknaden och företagen beter sig. Om företag har god anledning att tro att räntorna kommer att stiga kan de exempelvis välja att ta lån nu istället för att vänta.
Hur påverkar inflationen ränteläget?
Riksbanken har som mål att hålla inflationen kring 2 procent. När inflationen ökar för mycket höjer Riksbanken styrräntan för att kyla av ekonomin och minska efterfrågan. När inflationen är låg eller när ekonomin går trögt kan Riksbanken å andra sidan sänka räntan för att stimulera ekonomisk aktivitet och öka efterfrågan.
Inflationen har en direkt inverkan på ränteläget eftersom den påverkar kostnaden för pengar och förväntningarna på ekonomin. När inflationen stiger tenderar räntorna att öka. Detta beror på att högre inflation minskar den köpkraft som pengar har, vilket gör att långivare kräver högre räntor för att kompensera för att de pengar de lånar ut kommer att vara värda mindre i framtiden. Det leder till att både konsumentlån och företagslån blir dyrare. Företag som vill låna pengar för investeringar får då betala högre ränta.
Räntor på företagslån i låg- och högkonjunktur
Räntorna skiljer sig markant mellan när det råder lågkonjunktur och högkonjunktur, eftersom det ekonomiska läget i samhället påverkar efterfrågan på pengar och risken för inflation.
Räntorna i en lågkonjunktur
Under en lågkonjunktur kännetecknas ekonomin av låg tillväxt, hög arbetslöshet och låg efterfrågan på varor och tjänster. I denna situation tenderar räntorna att vara låga, eftersom företag är mindre benägna att investera och expandera under en lågkonjunktur, och konsumenter undviker stora inköp eller nya lån. Den minskade efterfrågan på lån leder till lägre räntor.
I en lågkonjunktur är inflationen dessutom ofta låg eller avtar, eftersom efterfrågan på varor och tjänster minskar. Med låg inflation minskar behovet av höga räntor, vilket resulterar i lägre kostnader för lån.
Räntorna i en högkonjunktur
Under en högkonjunktur är ekonomin stark, med hög tillväxt, låg arbetslöshet och stark efterfrågan på varor och tjänster. I detta scenario tenderar räntorna att vara högre eftersom företag vill expandera och investera när ekonomin går bra, och konsumenter är mer benägna att köpa stora varor, som bostäder och bilar. Detta ökar efterfrågan på krediter och lån, vilket driver upp räntorna.
I en högkonjunktur stiger priserna på grund av ökad efterfrågan, vilket leder till högre inflation. När inflationen ökar stiger ofta räntorna för att kompensera för pengarnas minskade köpkraft över tid.
Långivarnas riskbedömning
Det ekonomiska läget spelar en direkt avgörande roll i långivarnas riskbedömning, eftersom det påverkar både låntagarnas förmåga att återbetala lån och den övergripande stabiliteten i ekonomin.
Lågkonjunktur och hög risk
Under en lågkonjunktur, när ekonomin är svag och tillväxten avtar, bedömer långivare att risken för att låntagare inte ska kunna betala tillbaka sina lån ökar. Bland annat beror detta på att det under en lågkonjunktur uppstår en högre arbetslöshet. När arbetslösheten stiger och företagens vinster sjunker minskar många låntagares förmåga att betala sina räkningar, vilket ökar risken för banken att ha pengar utlånade.
Banker är dessutom mer tveksamma till att bevilja lån under osäkra eller mindre lönsamma tider, särskilt till företag med svagare ekonomi. Detta resulterar ofta i hårdare kreditvillkor och högre räntor för att kompensera för den ökade risken.
För att minska risken kan långivare kräva större säkerheter eller mer omfattande garantier från låntagarna i en lågkonjunktur. Detta skyddar långivaren ifall låntagaren inte kan betala tillbaka lånet.
Högkonjunktur och lägre risk
Under en högkonjunktur, när ekonomin går starkt, bedömer långivare att risken för kreditförluster är lägre. När företag växer och konsumenter har mer disponibel inkomst ökar sannolikheten att de kan återbetala sina lån i tid. Detta innebär att långivarna kan vara mer villiga att bevilja lån, eftersom risken bedöms vara lägre.
I ett starkt ekonomiskt läge är långivare ofta villiga att erbjuda lån med förmånligare villkor med lägre räntor och mindre krav på säkerheter, eftersom låntagarens betalningsförmåga är mer förutsägbar och stabil.
Ekonomisk osäkerhet och riskjustering
I tider av ekonomisk osäkerhet, som vid finansiella kriser eller när stora förändringar sker på marknaderna, är långivare särskilt försiktiga. De anpassar helt enkelt sin riskbedömning utifrån den osäkra situationen, även om de inte är säkra på att vi är på väg åt det ena eller andra hållet.
Långivare kan höja räntorna för att täcka den ökade risken vid osäkerhet, särskilt för företag eller privatpersoner med osäker inkomst eller framtidsutsikter. De blir också mer noggranna med att bedöma låntagarnas kreditvärdighet, vilket innebär att företag med instabil ekonomi eller hög skuldsättning kan ha svårare att få lån.
Företagets riskprofil påverkar företagslånets ränta
När företag ansöker om lån påverkas räntan av flera faktorer som både är relaterade till företagets ekonomi och de villkor långivaren erbjuder.
Faktorer som påverkar räntan på företagslån:
Kreditvärdighet
Ett företags kreditvärdighet påverkar vilken ränta som erbjuds. Kreditvärdighet baseras på företagets historik av betalningar, skuldsättning och lönsamhet. Ju bättre kreditvärdighet, desto lägre ränta kan företaget få, eftersom risken för långivaren minskar.
Säkerhet (pant eller garantier)
Lån med säkerhet har lägre ränta för företagslån än lån utan säkerhet. Säkerheten ger långivaren en extra trygghet att de kan få tillbaka sina pengar om företaget inte kan återbetala lånet.
Företagets ekonomi och lönsamhet
Företag med stark ekonomi och stabila intäktsströmmar har bättre förutsättningar att förhandla om lägre räntor. Långivare tittar på företagets kassaflöde, balansräkning och framtidsutsikter för att bedöma företagets förmåga att betala tillbaka lånet.
Lånebelopp och återbetalningstid
Större lånebelopp eller lån med lång återbetalningstid innebär ofta högre ränta, eftersom de innebär en högre risk för långivaren. Mindre lån med kortare löptid kan i många fall ha lägre ränta, eftersom långivaren tar mindre risk under en kortare tidsperiod.
Ränteläget på marknaden
Långivarna sätter sina räntor i linje med marknadsräntorna och Riksbankens styrränta. När marknadsräntorna stiger på grund av exempelvis inflation stiger även räntorna på företagslån.
Tips för att sänka räntan på företagslån
Om ni som företag funderar på att ta ett lån, så finns det ett par saker ni kan göra för att förbättra er kreditvärdighet, och därmed få lägre ränta på lånet.
Här är ett par saker ni kan göra innan ni ansöker om ett företagslån för att öka era chanser att bli beviljade samt få lägre ränta.
Förbättra företagets kreditvärdighet
Skapa en budget och arbeta systematiskt med att förbättra företagets kreditvärdighet genom att dra ner på skulderna, betala räkningar i tid och visa en stabil ekonomi.
Låna med säkerhet
Genom att teckna lånet med säkerhet kan företag minska långivarens risk och därmed förhandla om en lägre ränta.
Förhandla om villkoren
Förhandla med långivaren om bättre villkor. Detta kan inkludera allt från att få en lägre ränta till att förlänga återbetalningstiden eller minska uppläggningsavgifterna.
Jämför olika långivare
Alla långivare erbjuder inte samma räntor eller villkor, så det är klokt att jämföra olika erbjudanden innan du bestämmer dig. Använda jämförelsesajter eller tala direkt med flera banker och kreditinstitut för att få det bästa möjliga erbjudandet.
Välj rörlig eller fast ränta med omsorg
Företag kan som vi tidigare var inne på välja mellan fast eller rörlig ränta. Medan det kan vara ett vanskligt uppdrag att spekulera med företagets pengar i hur ränteläget utvecklas kan det vara bra att ta hjälp av finansiella experter och rådgivare innan ett lån tecknas.
Hur ser de kommande åren ut?
Framtiden för räntan på företagslån är alltid svår att förutsäga, men vi kan spekulera om hur utvecklingen kan se ut när konjunkturen vänder från lågkonjunktur till högkonjunktur under de kommande åren.
Återhämtning och stigande räntor
Många experter menar att ekonomin under loppet av 2025 bör börja återhämta sig, och att vi efter det kan vara på väg mot en ny högkonjunktur. Om, eller när, detta sker kan vi förvänta oss att räntorna på företagslån kommer att börja stiga. Under en högkonjunktur ökar efterfrågan på krediter, eftersom företag investerar i expansion, innovation och anställningar för att dra nytta av de förbättrade ekonomiska förutsättningarna. Med den ökade efterfrågan på kapital kan långivarna börja höja räntorna. Innan detta hinner ske bör det dock finnas utrymme för fler räntesänkningar innan vi har tagit oss ur den lågkonjunktur som just nu råder.
Grön omställning och statliga stimulanspaket
Många företag och regeringar fokuserar på hållbarhet och en grön omställning. Under de kommande åren kan vi förvänta oss att företag som investerar i hållbara projekt får bättre lånevillkor, delvis tack vare statliga incitament och stöd. Detta kan leda till lägre räntor för företag som engagerar sig i gröna investeringar.
Om regeringar fortsätter att stimulera gröna investeringar kan vi se fler speciella låneprogram med subventionerade räntor för företag som arbetar med hållbar energi, miljövänlig produktion och cirkulär ekonomi. Detta kan skapa en nischmarknad där vissa företag får tillgång till billigare kapital, trots högkonjunktur och annars stigande räntor.
Global ekonomisk instabilitet och riskfaktorer
Även om högkonjunktur kan driva upp räntorna finns det alltid risker som kan påverka den globala ekonomin. Geopolitiska spänningar, handelskrig eller oväntade ekonomiska chocker (som pandemier eller krig) kan dämpa tillväxten eller till och med tvinga fram ny osäkerhet.
Sammanfattning
Vilken ränta på företagslån ditt företag kan få är baserat på en treenighet av kreditbetyg, marknadsläge och företagets ekonomiska ställning. Alla dessa punkter kan du och ditt företag påverka. Företaget kan stärka sitt kreditbetyg genom att systematiskt beta av skulder och stärka kassaflödet, förbättra företagets ekonomiska ställning genom att dra ner på onödiga utgifter och öka intäkterna. Till och med marknadsläget kan ”påverkas”, åtminstone genom att fatta smarta beslut utefter hur ekonomin ser ut, och vart den är på väg.
- Använd er av en finansiell rådgivare för att besluta om fast eller rörlig ränta.
- Jämför banker och långivare för att hitta det bästa företagslånet för er.
- Förstärk företagets kreditvärdighet innan ett lån tecknas.
- Var medveten om allmänna ekonomiska trender och åt vilket håll ekonomin är på väg.
- Teckna lån med säkerhet för att få en lägre ränta.
Vanliga frågor och svar
Fast ränta förblir densamma under hela låneperioden, medan rörlig ränta kan förändras över tid beroende på marknadsräntor. Ofta är den rörliga räntan lägre.
Bankerna följer i regel Riksbankens ändringar av styrräntan. De måste alltid meddela dig innan de gör en ränteändring, och de måste följa reglerna i Konsumentkreditlag 17 §, angående när de får lov att höga räntan.
Skapa en buffert, överväg att binda räntan, dra ner på skulderna, och förbättra företagets likviditet för att hantera högre räntekostnader.
Ja, räntan kan ofta förhandlas baserat på företagets kreditvärdighet, säkerheter och konkurrerande låneerbjudanden. Om företagets ekonomiska ställning har förbättrats sedan lånet tecknades eller om marknadsläget har förbättrats så förbättras chanserna. Det förutsätter dock en rörlig ränta, om ni har fast ränta behöver ni vänta tills bindningstiden löpt ut.
Ja, internationella händelser som valutakursförändringar, handelskonflikter och geopolitiska konflikter påverkar ekonomin i stort, och även räntan på företagslån.
Mattias Karlsson
Senast uppdaterad 2024-10-08Mattias är ansvarig utgivare på Kreditium.se sedan 2019. Mattias har en bakgrund inom kundservice på en av Sveriges storbanker och en högskoleutbildning inom ekonomi.