Förutom ränta kan flera olika avgifter tillkomma när du lånar pengar. Och har du inte läst det finstilta i låneavtalet kan det komma som en otrevlig överraskning. I denna guide går vi igenom vilka avgifter som kan finnas, så att du kan vara mer förberedd nästa gång du lånar.

Olika lån har olika avgifter. Medan vissa inte har några avgifter alls konkurrerar andra med en lägre ränta som de kompenserar för med en mängd olika avgifter. För att slippa känna dig lurad och för att kunna välja det billigaste lånet är det därför viktigt att du gör två saker:
Gör du dessa saker kan du alltid ta ett välinformerat beslut och du slipper oroa dig för oväntade kostnader. Nedan förklarar vi vilka avgifter som kan tillkomma.
Vill du lära dig mer om effektiv ränta?
Vi på Kreditium har skrivit en guide för dig som vill lära dig mer om effektiv ränta. Där går vi igenom hur du räknar ut den effektiva räntan, och vad som skiljer mot nominell ränta. Du får även se olika räkneexempel på hur den effektiva räntan påverkar lånets totalkostnad.
Uppläggningsavgift är en engångsavgift som tas ut när ett nytt lån startas. Den ska täcka långivarens kostnader för kreditprövning, administration och utbetalning.
När tas den ut?
Den tas ut i samband med att lånet betalas ut. Ofta dras den direkt från lånebeloppet, vilket innebär att du får något mindre utbetalt än det belopp du ansökt om.
Hur stor är den?
Vanligtvis mellan 200 och 800 kronor, men kan vara högre hos vissa långivare. I vissa fall tas den ut som ett fast belopp, i andra som en procent av lånebeloppet.
Hur undviker man den?
En avgift som tas ut för att skicka ut en faktura eller betalningsavi. Den ska täcka administrativa kostnader för avisering.
När tas den ut?
Den tas vanligtvis ut varje månad i samband med din betalning, så länge du får pappersfaktura eller viss typ av avisering.
Hur stor är den?
Ofta mellan 20 och 50 kronor per månad. På ett lån med lång löptid kan det totalt bli flera tusen kronor.
Hur undviker man den?
Administrationsavgift är en samlingsbenämning för avgifter som ska täcka löpande administrativa kostnader. I praktiken används den ofta som synonym till fakturaavgift, men kan ibland avse andra typer av löpande avgifter.
När tas den ut?
Vanligtvis månadsvis i samband med betalning, men kan även tas ut vid särskilda ändringar i lånet.
Hur stor är den?
Vanligtvis mellan 20 och 50 kronor per betalningstillfälle.
Hur undviker man den?
En avgift som kan tas ut om du förlänger löptiden på ditt lån eller skjuter upp betalningar. Den ska täcka kostnaden för att ändra kreditavtalet.
När tas den ut?
Vid godkänd förlängning eller omstrukturering av lånet. Ofta i samband med att nytt betalningsschema upprättas.
Hur stor är den?
Vanligtvis mellan 200 och 800 kronor, men kan vara högre vid större ändringar.
Hur undviker man den?
En avgift som tas ut vid varje uttag från en kontokredit eller när du utnyttjar en beviljad kreditram.
När tas den ut?
Varje gång du gör ett nytt uttag från krediten. Vid höjning av befintligt lån kan en liknande avgift tas ut istället för en ny uppläggningsavgift.
Hur stor är den?
Ofta en fast avgift per uttag, vanligtvis upp till 600 kronor, men den kan även vara en procentandel av uttagsbeloppet.
Hur undviker man den?
Om du blir sen med en betalning tillkommer ytterligare avgifter. Dessa räknas inte in i den effektiva räntan eftersom du enkelt kan slippa dem genom att följa din avbetalningsplan. Nedan beskriver vi de avgifter som kan tillkomma.
Det första som händer när du blir sen med en betalning är att en påminnelse skickas ut. När det görs läggs nästan alltid en påminnelseavgift till beloppet som du är sen med. Denna ska täcka de administrativa kostnaderna för att skicka ut påminnelsen är på 60 kr. Om det inte står något i låneavtalet om påminnelseavgift har långivaren ändå rätt att ta ut en avgift på 60 kronor.
Du kan också råka ut för en förseningsavgift. Denna är vanligtvis på runt 500 kronor och måste framgå av kreditavtalet.
Om du är sen kan också en dröjsmålsränta läggas på beloppet. Om förfallodag finns räknas dröjsmålsräntan från dagen efter förfallodatumet. Saknas förfallodag men företaget har informerat om dröjsmålsränta (t.ex. på fakturan) börjar den räknas 30 dagar efter att informationen lämnats. Enligt lagen är dröjsmålsräntan på 8 procent plus Riksbankens referensränta (som idag är på cirka 4 procent). Företag kan dock använda en annan, högre dröjsmålsränta. Detta måste i så fall framgå i låneavtalet. Dröjsmålsräntan utgår på hela det försenade beloppet, även på räntekostnaden.
Om du trots påminnelse inte betalt har långivaren rätt att skicka ut ett inkassokrav. Ofta görs detta av ett inkassobolag. En avgift på 180 kronor läggs på i samband med detta.
Om du och långivaren eller inkassobolaget kommer överens om en ny avbetalningsplan tas ett nytt kreditavtal fram på din utestående skuld. Avgifterna kan då ändras och ska framgå av avtalet. Långivaren eller inkassobolaget har rätt att ta ut en avgift för att lägga om lånet enligt den nya planen. Denna avgift är på 170 kronor.
Om du fortfarande inte kan betala går hela din skuld vidare till Kronofogden. Där tillkommer ytterligare avgifter. Dessa betalas initialt av långivaren men läggs senare på din faktura. De vanligaste avgifterna som kan tillkomma är:
Om du väljer att bestrida betalningskravet kan du få betala rättegångskostnader ifall du förlorar målet.
Avgifter vid lån är omdiskuterat och det har varit flera fall där långivare förlorat i rätten och fått betala böter då de tagit ut felaktiga eller för höga avgifter. I korthet gäller detta:
Om du misstänker att din långivare tagit ut felaktiga eller för höga avgifter ska du anmäla långivaren till Konsumentverket.
Mattias är skribent på Kreditium.se sedan 2019. Mattias har en bakgrund inom kundservice på en av Sveriges storbanker och en högskoleutbildning inom ekonomi.
Få tips, erbjudanden och mycket mer direkt på mailen.