Ändringar i finska Konsumentskyddslagen
Den första oktober 2023 började nya bestämmelser i finska Konsumentskyddslagen att gälla. Från och med det datumet gäller hårdare reglering på kreditmarknaden genom exempelvis räntetak, kostnadstak och tydligare marknadsföringsregler.
I likhet med övriga nordiska länder har nya lagar och regleringar, inom konsumentkrediter, införts i Finland under de senaste åren. Det övergripande målet är att minska överskuldsättningen i samhället då detta både skapar ekonomiska och sociala problem. Förändringarna i finska Konsumentskyddslagen sker främst i kapitel 7 ”Konsumentkrediter”. I detta kapitel har ändringar skett i följande paragrafer:
- §3 – Begränsningar i fråga om tillämpningen i vissa andra fall
- §13 – God kreditgivningssed
- §15 – Kontroll av kreditsökandens identitet
- §17 – Kreditkostnadernas maxbelopp
- §50 – Påföljder
Nedan presenteras förändringarna övergripande och hur dessa påverkar låntagarna i Finland. Vid flera kapitel finns även en kort jämförelse mot gällande villkor i svenska Konsumentkreditlagen.
§3 – Begränsningar i fråga om tillämpningen i vissa andra fall
Konsumentskyddslagen gäller för samtliga konsumentkrediter. Däremot finns vissa undantag och det är dessa som nämns i §3. Som exempel kan nämnas att reglerna inte gäller för ”konsumentkrediter där kredittiden är högst tre månader, där ingen ränta tas ut…..” samt för ”avbetalningsköp där föremål för köpet är ett trafikmedel som ska registreras i det trafik- och transportregister som avses i lagen om transportservice”. Det finns även ytterligare begränsningar men generellt tillämpas lagen på de flesta konsumentkrediter.
§13 – God kreditgivningssed
Både i Sverige och Finland ska kreditgivare följa ”god kreditgivningssed”. Lagförändringen skärper reglerna både kring marknadsföring och informationsplikt inom vad som klassas som god kreditgivningssed.
Marknadsföring
Bland annat får inte krediter marknadsföras på ett sätt som får personer att uppfatta att lånet ”löser konsumentens ekonomiska problem” eller ens ”minskar problemen”. I marknadsföringen får inte heller kreditgivare ”påminna konsumenten om en ounyttjad kredit” eller hävda att krediten kommer att ”främja konsumenternas sociala framgång”.
Det får inte heller framföras att ”krediten är förmånligare än konsumentens befintliga krediter” om inte detta tydligt kan styrkas. Det innebär exempelvis att begrepp som ”lägsta räntan i Finland” eller ”billigaste lånet” generellt inte får användas. Detta varken av kreditbolaget eller via de olika marknadsföringskanaler som de utnyttjar.
Lagen blir även tydligare gällande vilka grupper i samhället som marknadsföring inte direkt får vända sig till. Som exempel nämns att kreditföretagen inte får ”rikta marknadsföringen till konsumenter som kan antas använda krediten till speltjänster” och inte heller till ”konsumenter som har en anteckning om betalningsstörning”. Det innebär konkret att marknadsföring inte primärt får ske mot personer i Finland som har anmärkningar som kan jämföras med betalningsanmärkningar i Sverige.
När lånet tecknas
Inför att lånet tecknas ska konsumenten få så tydlig information om krediten att det är”möjligt för konsumenten att bedöma om krediten och de kompletterande tjänster som eventuellt erbjuds lämpar sig för hans eller hennes behov”.
Försenad betalning
Skulle återbetalningen vara försenad ska kreditgivaren ”ge konsumenten information och råd för att förhindra att betalningssvårigheter uppstår eller förvärras”.
I jämförelse mot Sverige
Även i Sverige ska kreditgivare förhålla sig till ”god kreditgivningssed”. Bland annat innebär detta att marknadsföringen ska vara ”måttfull”. Det finns även tydliga krav på vilken information om krediten som måste förmedlas vid marknadsföring. Är det en högkostnadskredit (effektiv ränta på över 30% + aktuell referensränta) måste det även finnas varningsinformation samt en varningstriangel på hemsidan samt i samband med marknadsföring. I jämförelse mot svenska lagen är däremot den finska tydligare kring vilka grupper som marknadsföringen inte får rikta sig mot.
§15 Kontroll av kreditsökandens identitet
Ett ökat kontrollkrav ställs på kreditgivaren när kreditavtalet ingås samt vid eventuell höjning av kreditgränsen. Detta sker primärt för att minska bedrägerier och inte främst för att minska överskuldsättningen.
§17 Kreditkostnadernas maxbelopp
Med införande av räntetak och kostnadstak begränsas beloppet som måste återbetalas för krediter och lån. Det innebär exempelvis att en obetald skuld inte ”skenar iväg” lika snabbt och att låntagaren därmed har tid på sig att hitta en ekonomisk lösning.
Räntetak
Ett räntetak inrättas på 15% + gällande nivå på referensränta. Referensräntan påverkas av styrräntan som ändras av Finlands Bank (likt Riksbanken i Sverige). Om styrräntan höjs kommer även högsta räntenivån på finska lån och krediter att höjas.
Fram till sista december 2023 är referensräntan i Finland 4% vilket alltså innebär att räntetaket är på 19% (15 + 4). Utöver detta räntetak finns även en högsta nivå som räntan på konsumentkrediter aldrig får gå över. Denna nivå är på 20%. Det spelar därmed ingen roll om referensräntan blir högre än 5% då konsumentkrediter ändå inte får ha högre ränta än 20%.
Kostnadstak
Utöver ränta kan konsumentkrediter ha avgifter i form av exempelvis aviavgift och uttagsavgift. Dessa avgifter får aldrig uppgå till mer än 0,01 % per dag utifrån beviljat lånebelopp eller kreditgräns. Ett lån på 10 000 kronor får därmed inte kosta mer än 1 krona per dag, eller 30 kronor per månad. Dessutom finns en årlig gräns på 150 Euro.
Däremot har kreditgivaren rätt att ta ut ett totalbelopp på 5 Euro under hela låneperioden om lånet är på över 30 dagar.
I jämförelse mot Sverige
Även i Sverige finns både räntetak och kostnadstak. Räntetaket innebär att räntan på en konsumentkredit maximalt får vara 30% + referensräntan. Med andra ord dubbelt så hög som i Finland.
Kostnadstaket innebär att totalt återbetalt belopp, i räntor och avgifter, inte får vara högre än lånat belopp. En person som lånar 5 000 kronor kan därför aldrig krävas på mer än 10 000 kronor. Även på denna punkt har Finland en mer fördelaktig lagstiftning utifrån konsumentperspektiv.
§ 50 – Påföljder
I §50 nämns att lagen träder i kraft 1 oktober 2023 och att den inte gäller för lån som tecknats före detta datum. Däremot tillämpas den exempelvis vid en höjning av krediten som sker efter datumet. Någon förändring sker inte gällande vilka påföljder som kreditgivare kan få om de inte följer dessa regler. Däremot förtydligas att de som bryter mot de nya reglerna kan få påföljder som nämns i ”Lag om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna”
Har redan positivt kreditupplysningsregister
Utöver restriktivare lagstiftning kring kreditgivning har Finland redan tidigare beslutat att införa det ”positiva kreditupplysningsregistret”. Ett register som kreditgivarna kommer att utnyttja från och med i början av 2024. År 2025 kommer även registret att utökas och exempelvis även gälla för lån som tecknats av enskilda näringsidkare.
Det finska positiva kreditupplysningsregistret är ett nationellt register över samtliga lån och krediter hos privatpersoner. Kreditgivare förväntas använda registret för att skapa en helhetsbild över konsumentens lånesituation. Oavsett långivare eller kreditupplysningsföretag som används kommer alltid samma information vara tillgänglig. Detta till skillnad mot i Sverige där det valet av kreditupplysningsföretag avgör vilka lån och krediter som finns med i sammanställningen av personens privata ekonomiska situation.
I Norge har ett nationellt kreditregister, Gjeldsregisteret, varit aktivt sedan 2019. Ett register som skapades med samma syfte som det finska positiva kreditupplysningsregistret, det vill säga att minska överskuldsättningen i landet.
I Sverige finns förslag på ett centralt skuldregister men ännu har inte något beslut tagits i frågan. I början av juli överlämnade Överskuldsättningsutredningen ett betänkande till civilministern. I betänkandet anges att utredningen bland annat förordar ett centralt skuldregister. Hela utredningen går att läsa på Regeringen.se och merparten av lagändringarna föreslås träda i kraft första januari 2015.
Sara Haraldsson
Senast uppdaterad 10/19/2023Sara Haraldsson är skribent på Kreditium.se sedan början av 2021. Sara har en examen inom journalistik men hennes brinnande intresse för privatekonomi ledde henne till att börja skriva för Kreditium. Med sin expertis inom ekonomi och lån står Sara bakom majoriteten av de nyheter och guider som ni, våra läsare, tar del av här på Kreditium.