Sparkonto eller räntefond?
Sparkonto och räntefond är två olika sparformer som passar den som vill spara med låg risk och en lite kortare tidshorisont. I denna guide jämför vi dessa alternativ och ger tips om vilken sparform som passar vid vilket tillfälle.
Vad är ett sparkonto?
Ett sparkonto är ett bankkonto särskilt avsett för sparande. Skillnaden jämfört med ett vanligt bankkonto är dels att kontot har ränta, och dels att det kan finnas begränsningar kring hur du kan ta ut pengar från kontot. Att spara pengar på ett sparkonto är i princip helt riskfritt.
Räntan kan aldrig bli negativ, och pengarna du satt in är säkra tack vare insättningsgarantin. Denna lag gäller alla sparkonton i EU och innebär att staten i det land banken är registrerad i ersätter belopp upp till 100 000 euro eller 1 050 000 kronor ifall banken skulle gå i konkurs. Vill du spara mer pengar än detta kan du sprida ut dina besparingar på flera banker.
Två olika typer av sparkonton:
Sparkonto med rörlig ränta
Sparkonto med rörlig ränta är den vanligaste typen av sparkonto och passar dig som tror att du snart kan behöva använda delar av sparpengarna. Du kan när som helst sätta in pengar på kontot, och i de allra flesta fall också ta ut pengar när du vill. Vissa banker kan dock ha begränsningar vad gäller antal avgiftsfria uttag.
Att räntan är rörlig betyder att den kan förändras både uppåt och nedåt under tiden du sparar. Dessa fluktuationer följer Riksbankens styrränta som i sin tur beror på inflationen och den allmänna ekonomiska utvecklingen. Ränteändringarna måste meddelas dig som sparar minst två veckor i förväg.
Sparkonto med bunden ränta
De flesta banker erbjuder också sparkonton med bunden ränta. Detta innebär att du binder en viss summa pengar under en specifik tidsperiod (vanligtvis mellan tre månader och tre år). Under denna tid är pengarna låsta. Vid nödsituationer går det dock att mot en avgift avsluta bindningstiden i förväg. Under perioden får du också en garanterad ränta. Du är alltså skyddad mot räntesänkningar men går samtidigt miste om eventuella räntehöjningar.
Om räntan förväntas stiga i framtiden är den bundna räntan betydligt högre än den rörliga. Tror bankerna däremot att räntan kan sänkas är skillnaden liten.
Vi på Kreditium har satt ihop en guide som visar sparkontot med bäst ränta just nu.
Vad är en räntefond?
En fond är ett mindre riskfyllt sätt att investera på börsen, jämfört med att själv köpa aktier eller andra värdepapper. När du investerar i en fond samlas dina pengar ihop i en korg tillsammans med pengar från andra investerare, och investeras sedan i ett stort antal värdepapper. På så sätt sprids risken.
Räntefonder är en speciell typ av fonder där investeringen görs i räntebärande papper; framförallt statsobligationer (lån till stater) och företagsobligationerna (lån till företag). Detta gör dem mindre riskfyllda än aktiefonder. De passar bra för kortsiktigt sparande eller för investerare som önskar lägre volatilitet.
Jämfört med sparkonton har räntefonder lite högre risk och det finns inte någon insättningsgaranti som garanterar att du får igen det insatta beloppet.
Man brukar prata om tre olika sorters risker för räntefonder:
- Ränterisk
Svängningar i marknadsräntor påverkar avkastningen. - Kreditrisk
Risken att för default (det vill säga att låntagaren inte betalar tillbaka). Eftersom räntefonder investerar i många olika obligationer påverkar dock inte en enskild default avkastningen i någon högre grad. - Likviditetsrisk
När du vill sälja dina fondandelar kan efterfrågan vara låg på grund av till exempel oroligheter på börsen. Det påverkar priset och därmed den vinst du gör.
Det finns olika typer av räntefonder:
Korta räntefonder
En kort räntefond investerar endast i värdepapper med kort löptid (oftast under ett år). De har därmed lägre ränterisk eftersom räntan inte hinner förändras så mycket på den korta tiden. Detta gör dem till ett bra alternativ till sparkonton för den som söker en riskfri investering, men medför också en lägre avkastning.
Långa räntefonder
Dessa fonder investerar i värdepapper med längre löptider (minst ett år men ofta betydligt längre). De är därmed mer känsliga för ränteförändringar – när marknadsräntan sjunker ökar deras värde, och tvärt om. Den högre risken innebär en potential för högre avkastning, men gör också att de är ett sämre alternativ för den som sparar med kort tidshorisont.
Tänk på det här när du väljer sparform
Innan du väljer sparform bör du tänka igenom följande:
- Vad är syftet med sparandet – är det för att ha en buffert vid nödsituationer eller har du ett mer långsiktigt sparmål?
- Vilken tidshorisont har du – det vill säga när behöver du dina sparpengar?
Beroende på hur svarar på dessa frågor bör du välja enligt följande:
Ett rörligt sparande på ett sparkonto passar bäst för dig som vill ha en buffert för oförutsedda utgifter.
Ett bundet sparande passar bäst för dig som vet säkert att du inte kommer behöva pengarna förrän om en viss tidsperiod. Det är också smart att binda ränta om den bundna räntan är högre än den rörliga och du tror att denna situation snabbt kan ändras.
En kort räntefond passar bra om du sparar till något som ligger mindre än ett år bort och vill ha chans på en lite högre avkastning än på ett vanligt sparkonto. Du har störst chans på bra avkastning om du investerar i en räntefond när styrräntan är hög, men förväntas gå ner.
Tänk på att du inte behöver begränsa dig till en sparform. Genom att kombinera olika sparformer kan du maximera fördelarna med de olika alternativen. Till exempel kan du ha ett sparkonto med rörlig ränta för ett mindre buffertsparande samtidigt som du investerar i en räntefond för en mer långsiktig investering.
Sammanfattning
- Sparkonton och räntefonder är två låg-riskalternativ för sparande med kort till medellång tidshorisont.
- Sparkonton är i princip riskfria tack vare den statliga insättningsgarantin, men har låg avkastning.
- Du kan välja mellan rörlig ränta, där pengarna är tillgängliga när som helst, och bunden ränta, där pengarna låses en viss tid mot fast ränta.
- Räntefonder är fonder som investerar i räntebärande värdepapper som stats- och företagsobligationer. De är något mer riskfyllda än sparkonton, eftersom de saknar insättningsgaranti och påverkas av ränterisk, kreditrisk och likviditetsrisk.
- Korta räntefonder investerar i värdepapper med löptid under ett år och har låg risk, medan långa räntefonder investerar i längre löptider och har högre risk men möjlighet till bättre avkastning.
- Sparkonton passar dig som vill ha trygghet och tillgång till pengarna, medan räntefonder kan ge något bättre avkastning men innebär viss risk. Kombination av båda sparformer kan vara ett smart val för att balansera tillgänglighet, trygghet och avkastning.
Vanliga frågor om sparkonto vs räntefond
Sparkonton är nästan helt riskfria med statlig insättningsgaranti, medan räntefonder kan ge högre avkastning men innebär viss risk.
Ja, de är relativt säkra jämfört med aktiefonder, men har ingen insättningsgaranti och påverkas av ränte-, kredit- och likviditetsrisker.
När styrräntan är hög och väntas sjunka, kan räntefonder ge bättre avkastning än sparkonton.
Sara Haraldsson
Senast uppdaterad 2025-05-14Sara Haraldsson är skribent på Kreditium.se sedan början av 2021. Sara har en examen inom journalistik men hennes brinnande intresse för privatekonomi ledde henne till att börja skriva för Kreditium. Med sin expertis inom ekonomi och lån står Sara bakom majoriteten av de nyheter och guider som ni, våra läsare, tar del av här på Kreditium.
Granskad av
Simon Klaesson
Registrera dig för vårt nyhetsbrev
Få tips, erbjudanden och mycket mer direkt på mailen.