Olika sparformer - vi hjälper dig att hitta rätt
Att ha ett sparande är nödvändigt för att du ska känna dig trygg i din ekonomiska situation. De allra flesta kan lägga undan åtminstone några kronor varje månad för att spara till en buffert för oförutsedda utgifter eller mer långsiktiga mål som ett eget boende, en bil eller en bättre pension.
Sparandet kan ge dig extra inkomster i form av ränta eller avkastning. Hur mycket du kan få varierar stort beroende på vilken typ av sparande du väljer. I denna guide går vi igenom de vanligaste typerna och tipsar om hur du hittar det bästa sparandet för din situation.
Grunderna i sparande
Innan vi går in på de olika sparformerna ska vi reda ut några grundläggande begrepp:
Avkastning
Avkastningen är den inkomst du får ut av en investering. När det gäller sparande är avkastningen lika med räntan, men avkastningen kan också bestå av utdelning från aktier eller den eventuella vinsten du får ut när du säljer en tillgång (exempelvis en aktie eller en fondandel) till ett högre pris än när du köpte det.
Risk
Med risk avses i finansvärlden risken för att bli av med pengar som du investerat. Risken påverkar i hög grad avkastningen – på ett sparkonto där risken i princip är obefintlig är avkastningen låg medan den kan bli högre om du investerar i olika finansiella produkter på börsen där du också riskerar att förlora delar av det investerande kapitalet.
Tidshorisont
Under hur lång tid du tänkt spara – tidshorisonten – spelar stor roll för hur vilken typ av sparande du bör välja. Sparande med kort tidshorisont är till exempel buffertsparande eller sparande till sommarsemestern, medan sparade till en bil eller en bostad ofta har medellång tidshorisont. Exempel på sparande med lång tidshorisont är pensionssparande eller sparande till barn eller barnbarn.
Olika sparformer och deras fördelar och nackdelar
Detta är de vanligaste sparformerna på marknaden:
Sparkonto
Ett sparkonto på banken är en mycket vanlig sparform som är enkel att komma i gång med och som inte kräver några förkunskaper. Du kan välja mellan bunden eller rörlig ränta, och väljer du rörlig kan du vanligtvis ta ut pengarna när som helst utan någon fördröjning. Detta gör att denna sparform passar bra för sparande med kort tidshorisont, som till exempel buffertsparande där du kan tänkas behöva ta ut pengarna med kort varsel. Läs mer i vår guide där vi listar sparkonton med bästa sparräntan.
Risk: I princip obefintlig
Avkastning: Ränta (vanligtvis mellan 1–4 %) som oftast betalas ut årsvis
Skatt: 30 % som dras av direkt vid utbetalning
Avgifter: Oftast inga
Lämplig tidshorisont: Alla
- Insättningsgarantin skyddar dina pengar ifall banken går i konkurs
- Avkastningen kan inte bli negativ
- Vanligtvis helt utan avgifter
- Enkelt att komma i gång
- Låg avkastning (sällan högre än styrräntan plus en procentenhet)
- Bunden ränta kan ge högre ränta men göra det dyrt att ta ut pengarna i förväg
Aktier
En aktie är en andel i ett företag. För börsnoterade företag kan aktier handlas på en börs vilket betyder att du kan tjäna pengar på att sälja aktier som stigit i pris sedan du köpt dem. Motsvarande kan också ske vilket betyder att du får en negativ utveckling. Och om företaget du investerat i går i konkurs förlorar du helt pengarna du investerat.
För att lyckas med aktiehandel krävs därmed en viss kunskap eller vilja att lära sig om företag, branscher och börsutveckling. Du bör också vara beredd att vänta ut lågkonjunkturer och finanskriser som kan sänka värdet på i princip alla aktier. Aktiesparande passar därför bäst för långsiktigt sparande.
Risk: Medel till hög beroende på hur du sprider dina investeringar
Avkastning: Vissa aktier ger utdelning per år, annars får du avkastningen först när du säljer. I snitt har stockholmsbörsen stigit med cirka 10% per år.
Skatt: 30 % på utdelningar och på vinster vid försäljning som du själv redovisar i deklarationen. Möjlighet att kvitta vinster mot förluster så att du endast behöver skatta om du totalt sätt gjort vinst.
Avgifter: När du köper och säljer aktier måste du betala en avgift som kallas för courtage, ofta är den på runt 0,1 % av det handlade beloppet.
Lämplig tidshorisont: Framförallt längre.
- Möjlighet till hög avkastning
- Du kan själv välja att stödja branscher och specifika företag som du tror på
- Du äger en del av företaget och kan påverka via årsstämman
- Viss kunskap krävs för att bli framgångsrik
- Hög risk för att förlora pengar om en finanskris eller lågkonjunktur inträffar
Fonder
Att spara i fonder innebär att du köper andelar i en samling värdepapper, till exempel aktier, som förvaltas av en fondförvaltare. Detta gör att du kommer äga en väldigt liten andel av ett stort antal företag, vilket sprider och därmed minskar riskerna jämfört med att köpa enskilda aktier. Du slipper också själv välja företag vilket gör att denna sparform även passar nybörjare. Det finns olika typer av fonder med olika risknivåer.
En vanlig typ av fond med låg risk (och därmed låg avkastning) är räntefonder där förvaltaren investerar i obligationer i stället för aktier. Om det låter intressant för dig så har vi satt ihop en guide som kollar närmare på om man ska välja sparkonto eller räntefonder.
Risk: Låg till hög (beroende på typ av fond)
Avkastning: När du säljer din fondandel. Historiskt har aktiefonder haft en värdeökning på 5–10 % per år medan räntefonder snarare legat runt 2 %
Skatt: 30 % på vinsten när du säljer fondandelar – kan kvittas mot förluster
Avgifter: Förvaltningsavgift på 0 - 2,5 % per år, ibland köp- eller säljavgifter
Lämplig tidshorisont: Medel till lång
- Enkel riskspridning
- Inga förkunskaper krävs
- Många olika fondtyper att välja mellan
- Avgifterna kan vara höga
- Viss risk för att förlora pengar om en finanskris eller lågkonjunktur inträffar
- Mindre kontroll än med direkt aktieägande
Investeringssparkonto (ISK)
ISK är ett konto som du kan använda för att spara i fonder och aktier. ISK är alltså inget sparande i sig utan du måste placera pengarna du har på kontot i andra sparformer. Fördelen med ISK är att du slipper deklarera varje enskild försäljning – i stället betalar du en schablonskatt på hela värdet på kontot varje år.
Det är därmed särskilt fördelaktigt om du sparar långsiktigt och tror på en god avkastning. Om du däremot får än sämre avkastning kan det bli så att schablonskatten blir högre än den skatt du hade betalat utan ISK. För 2025 gäller att din genomsnittliga avkastning måste vara högre än 2,96 % för att det ska löna sig med ISK.
Risk: Beror på vad du investerar i
Avkastning: Beror på vad du investerar i
Skatt: Schablonskatt som baseras på statslåneräntan, just nu cirka 1% av placerat belopp per år
Avgifter: Inga avgifter för kontot, men det du väljer att investera i kan ha avgifter
Lämplig tidshorisont: Medel till lång
- Enkel beskattning – inga krångliga deklarationer
- Skattefria utdelningar och vinster inom kontot
- Du betalar skatt även om värdet sjunker
- Vid låg avkastning betalar du högre skatt än vid andra investeringar
- Mindre utbud av investeringsmöjligheter jämfört med att investera utan ISK
Kapitalförsäkring
Kapitalförsäkring är ett konto för långsiktigt sparande i fonder eller aktier som fungerar på ett liknande sätt som ISK, men med vissa skillnader. Du köper inte själv tillgångarna utan försäkringsbolaget som ger ut försäkringen äger dem. Du har dock rätt till värdet och avkastningen. Precis som för ett ISK-konto betalar du en årlig schablonskatt. En fördel med kapitalförsäkring är att du kan välja en förmånstagare som får pengarna om du avlider vilket gör att sparformen passar extra bra för den som vill spara till barn eller barnbarn.
Risk: Beroende på innehållet
Avkastning: Beroende på innehållet
Skatt: Schablonskatt (se ISK)
Avgifter: Försäkringsavgifter eller uttagsavgifter kan tillkomma
Lämplig tidshorisont: Medel till lång
- Ingen deklaration för försäljningar eller utdelningar
- Du kan välja förmånstagare
- Finns till skillnad från ISK också för företag
- Låg flexibilitet vid byte av konto/innehav
- Skatt betalas oavsett utveckling (se ISK)
- Ägs formellt av försäkringsbolaget – ingen rösträtt vid aktieinnehav
Obligationer
Att investera i obligationer innebär i praktiken att du lånar ut en summa pengar till staten eller ett företag under en viss tid, mot ränta. De ses som en mindre riskfylld investering jämfört aktier och ger oftast en fast (men låg) avkastning. Obligationer passar den som vill göra en långsiktig men stabil investering.
Risk: Låg till medel (beroende på utgivare, statliga obligationer har lägre risk än företag)
Avkastning: Fast ränta, runt 1–4 %
Skatt: 30 procent på räntan eller värdeökningen
Avgifter: En låg avgift förekommer vanligtvis om du investerar via fond eller mäklare
Lämplig tidshorisont: Medel till lång
- Förutsägbar avkastning
- Lägre risk än aktier
- Lägre avkastning
- Risk för värdeminskning vid stigande räntor
- Kan vara svårtillgängliga för småsparare som vill investera mindre belopp
Råvaror
Att investera i råvaror innebär att du köper fysiska tillgångar som guld, olja, kaffe eller spannmål. Du köper dock inte själva tillgången direkt utan investeringen sker via råvarufonder, så kallade certifikat eller terminer. Råvaror ses ofta som ett skydd mot inflation och kan användas för att diversifiera en portfölj då de inte påverkas på samma sätt av konjunkturen. Dock påverkas priset i stället av geopolitiska händelser, väder och efterfrågan, vilket gör risken medelhög till hög.
Risk: Medel till hög
Avkastning: Helt beroende av prisutvecklingen
Skatt: 30 procent på den vinst du gör
Avgifter: Runt 0,5–2 % i avgift beroende på typ av produkt
Lämplig tidshorisont: Medel
- Bra vid inflation eller marknadsoro
- Stor exponering mot global ekonomi
- Priskänsliga för globala händelser
- Kräver ofta mer kunskap
- Vissa råvaru-produkter har hög avgift
Kryptovaluta
Att investera i kryptovalutor, som Bitcoin eller Ethereum, har blivit mycket populärt det finns ett stort utbud av investeringsplattformar och appar för ändamålet. Detta är en investeringsform med potentiellt hög avkastning men också väldigt hög risk. De som var tidigt med på tåget när det gäller Bitcoin är idag miljonärer medan många andra kryptovalutor försvunnit helt och därmed orsakat stora förluster.
Risk: Mycket hög
Avkastning: Varierar stort
Skatt: 30 procent på kapitalvinst (som du måste själv redovisa i deklarationen)
Avgifter: Varierar beroende på plattform, ofta 0,1–2% vid handel
Lämplig tidshorisont: Lång
- Potentiellt mycket hög avkastning
- Enkelt att komma igång
- Följer sällan traditionella börsrörelser
- Mycket hög risk och stor prisvolatilitet
- Ingen statlig insättningsgaranti – du kan bli av med allt du investerat
Vilken sparform ska man välja?
Det är omöjligt att säga vilken sparform som är bäst – det beror helt på varför du sparar och investerar, och hur din ekonomi och din livssituation ser ut.
Innan du väljer sparform bör du därför ställa dig följande frågor:
Vad är syftet med ditt sparande?
Är det en buffert, något konkret du vill göra (som att köpa en bostad) eller vill du få kapital som du för tillfället inte behöver att växa så mycket som möjligt?
Vilken tidshorisont har du?
Tidshorisonten beror på ditt syfte och är viktigt för valet av sparform.
Vilken risk är du villig att acceptera?
Din riskacceptans bör styras av syftet med och tidshorisonten för sparandet – har du ett buffertsparande eller sparar till något konkret som en bostad bör du välja ett sparande med låg risk så att du garanterat har pengarna när du behöver dem. Om du främst investerar för att tjäna pengar, och har tid att vänta ut eventuella börsnedgångar, kan du däremot ta högre risk för att få mer avkastning.
Din ekonomiska situation styr också – har du råd att förlora delar av kapitalet du sparar? Om inte bör du välja ett sparande med låg risk. Till sist bör din personlighet också påverka valet. Om du är en person som ofta oroar dig kan investeringar på börsen ge upphov till många sömnlösa nätter. Gillar du däremot att spela och ta risker kan det vara något för dig.
Hur är dina kunskaper och ditt intresse för ekonomi?
Tycker du att allt som har med ekonomi att göra är krångligt eller svårt bör du välja fonder framför att själv investera i enskilda aktier eller andra värdepapper. I dag finns också flera smarta digitala lösningar där till exempel AI hjälper dig att välja fonder.
Spara eller investera – vad är skillnaden?
Spara och investera är två olika begrepp som ibland används som synonymer. Båda begreppen innebär att pengar placeras någonstans under en tidsperiod, och det som skiljer dem åt är framförallt syftet med placeringen. Den som sparar är främst ute efter att ha pengarna på ett säkert ställe för att kunna använda dem i framtiden, och att ränta betalas ut är mer som en bonus. För den som investerar är avkastningen däremot det primära målet, vilket gör att högre nivåer av risk ofta accepteras.
Sammanfattning
Idag finns ett stort antal sparformer att välja mellan, oavsett om du är en småsparare som vill få ihop till en sommarsemester eller en initierad investerare med ambitionen att bli ekonomiskt oberoende. Vilken sparform som passar bäst beror främst på varför du sparar och när du behöver dina sparpengar. Din vilja att ta risker och dina kunskaper om ekonomi spelar också in.
Sara Haraldsson
Senast uppdaterad 2025-05-14Sara Haraldsson är skribent på Kreditium.se sedan början av 2021. Sara har en examen inom journalistik men hennes brinnande intresse för privatekonomi ledde henne till att börja skriva för Kreditium. Med sin expertis inom ekonomi och lån står Sara bakom majoriteten av de nyheter och guider som ni, våra läsare, tar del av här på Kreditium.
Granskad av
Simon Klaesson
Registrera dig för vårt nyhetsbrev
Få tips, erbjudanden och mycket mer direkt på mailen.