Att placera sparpengar på ett konto med ränta är ett tryggt och enkelt sätt att få dina pengar att växa. Varje år (eller varje månad för vissa typer av konton) betalas räntan, som vanligtvis är på mellan 1–3 procent av det sparade beloppet, ut till ditt konto utan att du behöver göra någonting. I denna guide berättar vi allt om hur sparkonton fungerar.
Räntan på ett sparkonto för en period räknas enkelt ut med hjälp av formeln:
Räntesats * sparat belopp = ränta
Räntesatsen anges i procent som en nominell årsränta. Detta betyder att om ett konto till exempel har räntan 3 procent så får du 3 procent ränta per år. Har du bara pengarna insatta på kontot under endast en del av året blir räntan lägre – till exempel ger ett halvårs sparande dig 3*0,5=1,5%.
Det sparade beloppet är helt enkelt hur mycket pengar du haft på kontot under perioden. Om du bara gjort en insättning och sedan inte rört pengarna är detta enkelt att räkna ut. Har du däremot gjort flera insättningar och uttag under perioden blir det krångligare. Även om räntan anges per år brukar den därför räknas ut per dag.
Är räntan 3 procent per år blir den således 3/365% per dag. Det finns sedan olika sätt att räkna ut det antal dagar under vilka ränta ska betalas ut för olika belopp. Gemensamt för alla dessa är att pengarna måste ha varit på kontot under minst en hel dag för att ränta ska räknas.
För uttag gäller att räntan räknas antingen till och med samma dag som uttaget görs eller till och med kalenderdagen före uttaget görs.
Med hjälp av räntesats och belopp per dag kan sedan den totala räntan för en period räknas ut. Vanligen görs detta genom att ränta för varje dag summeras ihop. Det finns även två andra modeller för ränteberäkning som idag är mer ovanliga:
När räntan betalas ut är olika hos olika banker och ibland även bland olika typer av konton hos samma bank. Vanligast är att räntan betalas ut årsvis men även månadsvis eller kvartalsvis förekommer. För sparkonton med bunden ränta betalas räntan ofta ut i samband med att bindningstiden tar slut.
Hur ofta räntan betalas ut till sparkontot spelar stor roll. Det påverkar nämligen något som kallas ränta på ränta. Den ränta som betalas ut på kontot ger nämligen också upphov till ränta förutsatt att du inte tar ut den från kontot.
Om du till exempel sparar 100 000 kronor under 3 år med räntan 3 procent blir din årliga ränta 3000 kronor. Om räntan betalas ut årligen och du inte tar ut några pengar blir den totala räntan dock mer än 3*100 000*3% = 9000 kronor.
Detta eftersom det sparade beloppet också ökar med räntan. Första året är ditt sparade belopp 100 000 kronor, andra året är det 103 000 kronor och så vidare.
Din totala ränta kan räknas ut med formeln:
Sparat belopp * (1+räntesats)^antal perioder = ränta
För vårt exempel blir det: 100 000*(1+3%)^3 = 9272 kr.
De 272 kronorna är det som kallas för ränta på ränta.
Om du i exemplet ovan i stället haft fått räntan utbetald per månad hade effekten av ränta på ränta blivit ännu större. Du hade då fått använda månadsräntan 3/12=0,25% och följande formel:
100 000*(1+0.25%)^36= 9405 kr.
Som du ser hade månatliga utbetalningar gett dig 133 kronor extra i ränta på ränta.
Ja, precis som alla andra typer av inkomster är ränteintäkter skattepliktiga. Skattesatsen för räntor och andra kapitalinkomster är 30 procent och dras vanligen av direkt i samband med utbetalning. Om du sparar pengar i utländska banker måste du skatta även på den ränta du får där. Du ska då själv ta upp intjänad ränta i deklarationen.
När du sparar pengar kan du precis som om du har ett bolån välja att binda räntan under en viss period (vanligtvis mellan tre månader och tre år). Detta kallas bundet sparande och förutom att du får en garanterad ränta under hela perioden innebär bundet sparande också att du inte kan röra dina sparpengar förrän bindningstiden är slut.
Väljer du i stället rörlig ränta har du mer flexibilitet och kan ta ut dina pengar när du vill, men du riskerar också att räntan förändras till det sämre. Banken kan när som helst ändra den rörliga räntan, men måste meddela dig om kommande ändringar minst 14 dagar i förväg.
Vad som är bäst när det gäller bunden eller rörlig ränta är svårt att säga då det beror på hur konjunkturen det allmänna ränteläget utvecklar sig. Går räntan upp missar du räntehöjningarna om du har bundit räntan. Går räntan däremot ner under perioden är bunden ränta fördelaktigt.
Att öppna ett sparkonto är enkelt och sker oftast helt digitalt förutsatt att du har BankID. Du kan antingen starta ett sparkonto i din befintliga bank eller öppna ett i en annan bank. Oftast har nyare och mindre banker bättre ränta än storbankerna. Förutom BankID krävs det att du är över 18 år för att du ska kunna öppna ett sparkonto.
Ett sparkonto med ränta har många fördelar jämfört med andra typer av sparande:
Att spara på ett sparkonto med ränta är ett tryggt och enkelt sätt att få pengarna att växa. Ränta betalas ut årligen eller månadsvis men beräknas dagligen. Ränta på ränta-effekten gör att mer frekventa utbetalningar ger högre avkastning över tid. Att öppna ett sparkonto är enkelt. Du bör dock jämföra flera olika konton för att hitta den bästa räntan innan du sätter igång.
Räntan på sparkonton påverkas av marknadsräntor, bankens villkor, kontotyp och hur mycket samt hur länge du sparar.
Det är ett statligt skydd som garanterar att du får tillbaka upp till 1 050 000 kr per person och bank om banken går i konkurs.
Det beror på banken – vissa kräver ett minimibelopp medan andra inte gör det.
Effektiv ränta visar den faktiska avkastningen per år, inklusive hur ofta räntan betalas ut och om ränta-på-ränta-effekten ingår.
Ja, från de flesta konton, men vissa har begränsningar eller avgifter för uttag.
Vanligtvis en gång per år, men vissa banker betalar ut kvartalsvis eller månadsvis.
Ja, om du har rörlig ränta kan banken ändra den när som helst, men de måste förvarna om det.
Få tips, erbjudanden och mycket mer direkt på mailen.