Hur hög kan räntan bli?

Hur hög får räntan vara?

Det kan inte ha undgått någon att vi just nu befinner oss i en period med stigande räntor. För den som har stora lån är detta förstås mycket oroande. I denna artikel reder vi ut varför räntan stiger, hur hög den kan bli samt hur ditt lån kommer att påverkas.

Bankens ränta beror på styrräntan

Räntan är egentligen priset på pengar. En bank måste, precis som vilken butik som helst, sälja (alltså låna ut) till ett högre pris än vad banken köper (lånar in) för, annars blir verksamheten olönsam. Pengarna som bankerna lånar ut kommer delvis från kunderna, det vill säga de sparpengar som du och andra satt in. Priset på dessa pengar är sparräntan, och därför får du alltid en högre ränta när du lånar än vad du kan få på ett sparkonto. En stor del av pengarna som banken lånar ut kommer också från Riksbanken och från andra banker. Räntan som banken måste betala för dessa pengar bestäms av den så kallade styrräntan, tidigare kallad reporäntan. Denna ränta sätts av Riksbanken och uppdateras regelbundet.

Styrräntan utgör en slags miniminivå för bankernas utlåningsräntor. Dock påverkas bankernas ränta av fler saker:

Styrräntan påverkar olika lån olika mycket

Som du kan se ovan påverkas räntorna av en rad olika saker. För ett litet lån med hög risk, som ett sms-lån, utgör kapitalkostnaden endast en liten del av den totala räntekostnaden. Dessa lån har redan räntor på upp mot 40% och om styrräntan stiger en procent märks det knappt. Bolån däremot har låg risk och i förhållande till lånets storlek låga övriga kostnader. Räntan för bolån ligger därför nära styrräntan och följer dennas rörelser. En procents ökning av styrräntan märks direkt på den rörliga bolåneräntan och får stor påverkan på hushållens ekonomi.

Styrräntan – Riksbankens verktyg för att styra ekonomin

I alla länder finns en centralbank som ansvarar för att trycka landets valuta. De flesta centralbanker har precis som den svenska Riksbanken också ett uppdrag att bidra till en balanserad ekonomi, framförallt genom att se till att inflationen är låg och stabil. Detta kallas för penningpolitik. Det viktigaste penningpolitiska verktyget är styrräntan. Genom att höja eller sänka denna kan Riksbanken påverka inflationen och försöka få den att stabilisera sig runt inflationsmålet på två procent.

Styrräntan påverkar även kronans växelkurs gentemot andra valutor. Stiger räntan så blir det mer lönsamt att spara eller investera pengar i svenska kronor. Efterfrågan på kronor stiger därmed vilket gör att växelkursen går upp. En högre växelkurs gör att svenska varor som exporteras blir relativt sätt dyrare. Det sänker efterfrågan vilket dämpar inflationen. I dagsläget har detta dock inte hänt. Kronan ligger kvar på en låg växelkurs trots att räntan gått upp. Detta beror dels på att styrräntorna stigit globalt i de flesta länder samtidigt. Dels beror det på att räntan är långt ifrån den enda faktorn som påverkar växelkursen. Generellt går till exempel små valutor ner i värde jämfört med stora valutor som dollar under tider av ekonomisk oro.

Varför stiger räntan så mycket just nu?

Att Riksbanken nu höjt räntan i flera omgångar beror på att vi efter många år av högkonjunktur är inne i en ekonomisk nedgång. Först covid-pandemin och sedan Rysslands invasion av Ukraina har påverkat världsekonomin negativt. Många länder beslutade också om stora stödpaket efter pandemin vilket gjorde att mer pengar kom i omlopp. Detta höjer, precis som lägre räntor, inflationen. Inflationen påverkas också positivt av de höga energi och bränslepriserna. I Sverige hade vi under slutet av 2022 och början av 2023 en inflation på uppemot 10% – långt över inflationsmålet. 

Räntehöjningarna är således en effekt av att det ekonomiska läget har förändrats till det sämre. Att räntehöjningen blivit så stor och gått så snabbt beror också på att Sverige haft en extremt låg ränta under en väldigt lång period. Den svenska ekonomin har varit bland de bästa i Europa och klarade både finanskrisen 2008-2009 och covidpandemin bra jämfört med andra. Nu har det blivit tvärtom och den svenska tillväxten är bland den lägsta i Europa. Att ha en styrränta som är 0 eller till och med negativ under så lång tid hör inte till vanligheterna och många menar nu att Riksbanken borde höjt räntan långt tidigare.

Hur hög kan räntan bli?

Under finanskrisen på 90-talet gick styrräntan (då marginalräntan) under en kort period upp till 500 procent i ett desperat försök att bromsa utvecklingen. Denna ränta varade dock så kort period att den inte hann påverka boräntorna. Krisen på 90-talet var dock mycket djupare än vad dagens kris (hittills i alla fall) är. Krisen orsakades dessutom delvis av att kronkursen på den tiden var fast i förhållande till dollarn och andra viktiga valutor. Detta visade sig vara ohållbart och man beslutade att övergå till den flytande växelkurs som vi har idag. Det var i samband med detta som räntan steg till 500%, och det är osannolikt att detta scenario återupprepas.

Även om räntan teoretiskt sätt kan stiga betydligt så är Riksbanken väl medvetna om att en för hög ränta leder till att många hushåll inte längre har råd att betala sina räntor. Detta kan leda till att ekonomin kollapsar. Därför är bolåneräntor på upp mot 15% som under 80 och 90-talet osannolikt. Däremot är det dumt att förvänta sig att räntan ska återgå till de ovanligt låga nivåer som den haft under slutet av 2010-talet. Sedan styrräntan infördes har dess snitt legat på runt två procent och man bör därför räkna med att klara en bolåneränta på åtminstone 4% på lång sikt.